Det är en andrahandsupplåtelse, även inom familjen
Bostadsrättslagen frågar inte vem som bor i lägenheten utan om bostadsrättshavaren själv använder den. När medlemmen låter någon annan bruka lägenheten självständigt är det en upplåtelse i andra hand, och den kräver styrelsens samtycke enligt 7 kap. 10 § bostadsrättslagen. Sedan 1 juli 2026 räknas det dessutom alltid som självständigt brukande när medlemmen inte använder lägenheten som sin permanentbostad.
Att hyresgästen är medlemmens barn, förälder eller syskon ändrar inte det. Det spelar heller ingen roll om barnet betalar hyra eller bor gratis. Sveriges Domstolar skriver det rakt ut: låter du någon annan använda din bostadsrätt självständigt är det en uthyrning i andra hand, oavsett om du tar ut hyra.
Skälet: en närstående som behöver lägenheten
De flesta skäl i hyresnämndens praxis handlar om medlemmen själv, som arbete eller studier på annan ort. Uthyrning till närstående är undantaget: här är det hyresgästens behov som är skälet. Att ett barn ska studera på orten, behöver en första bostad eller står utan bostad efter en separation är skäl som godtas.
Det styrelsen kan be om är uppgift om vem som ska bo där, relationen, varför lägenheten behövs och hur länge. Något intyg krävs sällan. Ett antagningsbesked är rimligt att fråga efter när skälet är studier.
När föräldrar köper en lägenhet åt barnet
Det här är den vanligaste varianten, och den där styrelsen oftast får frågan i efterhand. Tre upplägg är möjliga, och de ger olika ärenden för styrelsen.
| Upplägg | Vad det är i lagens mening | Vad styrelsen hanterar |
|---|---|---|
| Föräldrarna äger, barnet bor där | En andrahandsupplåtelse från första dagen, eftersom bostadsrättshavarna inte bor i lägenheten | Ansökan, samtycke med villkor och tid, avgift för andrahandsupplåtelse |
| Barnet är delägare, medlem och bor där | Ingen andrahandsupplåtelse. Barnet är bostadsrättshavare och använder lägenheten som sin bostad | Medlemskap för barnet. Kontrollera stadgarnas regler om delägande |
| Barnet äger, föräldrarna står för lån eller borgen | En vanlig medlem | Medlemsprövning som vanligt |
Delägande är ofta det enklaste för alla. Barnet blir medlem, föreningen har en boende medlem att vända sig till, och ingen avgift för andrahandsupplåtelse tas ut. Många föreningar har regler i stadgarna om hur stor andel en delägare måste ha, så be medlemmen läsa dem först.
Så prövar styrelsen ansökan
- Ta in ansökan på vanligt sätt. Samma blankett som för alla andra: skäl, vem som ska bo där, hur länge. Behandla inte uthyrning till familj som ett undantag från rutinen.
- Pröva skälet. Att en närstående behöver lägenheten under en period räcker. Be om uppgift om behovet, till exempel studieort eller att barnet flyttar hemifrån.
- Bedöm om föreningen har befogad anledning att neka. Den handlar om hyresgästen, inte om släktskapet. Ett barn som ska bo i lägenheten är sällan en befogad anledning.
- Besluta med villkor och tid. Namn på den som bor, ingen vidareupplåtelse, ett år i taget eller studietiden, och avgiften. Registrera beslutet.
Hyra, avgift och skatt, i korthet
Medlemmen bestämmer själv om barnet ska betala hyra. Tas hyra ut gäller privatuthyrningslagen, med kostnadsbaserad hyra och ingen besittningsrätt för hyresgästen. Avgiften för andrahandsupplåtelse till föreningen är oberoende av om hyra tas ut: den följer upplåtelsen, inte betalningen. Hyresinkomster beskattas som vanligt, se artikeln om skatt vid andrahandsuthyrning.




