Olovlig uthyrning

Folkbokföring vid andrahandsuthyrning: vad registret visar och hur styrelsen använder det

Andrahandshyresgästen ska folkbokföra sig i lägenheten, och medlemmen där hen faktiskt bor. Vad folkbokföringslagen säger, varför c/o inte fungerar, hur styrelsen kan stämma av registret mot medlemsförteckningen och vad en avvikelse bevisar.

Uppdaterad 8 oktober 20264 min läsningFör BRF-styrelser

"Folkbokföringen visar vem som bor i huset. Styrelsen kan kontrollera den, men inte styra den."
"Folkbokföringen visar vem som bor i huset. Styrelsen kan kontrollera den, men inte styra den."
Kort svar

Vid andrahandsuthyrning ska hyresgästen folkbokföra sig på lägenheten, eftersom folkbokföringslagen kräver att man är folkbokförd där man regelmässigt sover. Medlemmen som flyttat ska folkbokföra sig på sin nya adress. Skatteverket registrerar ingen c/o-adress, och styrelsen får inte kräva att medlemmen står kvar som folkbokförd. Folkbokföringen är offentlig, så styrelsen kan stämma av vem som är skriven i huset, men en avvikelse är en indikation på olovlig uthyrning, inte ett bevis.

Innehåll på sidan
  1. Regeln: folkbokförd där man bor
  2. Varför c/o inte fungerar
  3. Vad styrelsen får och inte får kräva
  4. Folkbokföringen som kontrollverktyg
  5. Personuppgifterna
  6. Frågor och svar

Regeln: folkbokförd där man bor

Folkbokföringslagen är enkel på den här punkten. Man ska vara folkbokförd på den fastighet och i den lägenhet där man är bosatt, och bosatt är man där man regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Det gäller oavsett vem som äger bostaden och oavsett vad som står i hyresavtalet. Att vara folkbokförd på fel adress är inte bara olämpligt utan olagligt, skriver Skatteverket.

För en andrahandsuthyrning betyder det två flyttanmälningar: hyresgästen anmäler flytt till lägenheten, och medlemmen anmäler flytt dit hen faktiskt bor. Bor medlemmen utomlands i minst ett år ska hen i stället anmäla flytt från Sverige.

Varför c/o inte fungerar

En del medlemmar vill att hyresgästen ska stå "c/o" på adressen, så att medlemmen själv står kvar som folkbokförd. Det går inte. Skatteverket registrerar ingen c/o-adress i folkbokföringen, och den som bor i lägenheten ska ha sitt namn på dörren och på postboxen i entrén. Vill medlemmen få sin post omhändertagen av någon annan kan hen anmäla en särskild postadress, men folkbokföringen följer boendet.

Vad styrelsen får och inte får kräva

Styrelsen får Styrelsen får inte
Be om namn på den som ska bo i lägenheten Kräva att medlemmen står kvar som folkbokförd
Kräva att den som bor har namn på dörr och postbox, som ordningsregel Kräva c/o-adressering
Stämma av medlemsregistret mot folkbokföringen Vägra samtycke med hänvisning till folkbokföringen
Fråga medlemmen när uppgifterna inte stämmer Dra slutsatser utan att fråga

Ett villkor att hyresgästen ska folkbokföra sig i lägenheten är onödigt: det är redan lag. Ett villkor att medlemmen inte får folkbokföra sig där är lika onödigt, eftersom medlemmen inte får vara folkbokförd där hen inte bor. Vissa försäkringsbolag kräver att försäkringstagaren är folkbokförd i lägenheten för att bostadsrättstillägget ska gälla. Det är en fråga mellan medlemmen och bolaget, se artikeln om försäkring vid andrahandsuthyrning.

Folkbokföringen som kontrollverktyg

Uppgifter om vem som är folkbokförd på en adress är offentliga. Styrelsen kan därför, genom en upplysningstjänst eller föreningens förvaltare, ta fram vilka som är folkbokförda i huset och jämföra med medlemsförteckningen och lägenhetsförteckningen. Tre avvikelser är värda att titta på.

  1. En person som inte är medlem är folkbokförd i en lägenhet, och medlemmen är folkbokförd någon annanstans. Det är den tydligaste indikationen på en andrahandsupplåtelse. Finns inget samtycke registrerat: fråga medlemmen.
  2. Medlemmen är folkbokförd i lägenheten men bor uppenbart inte där. Sedan 1 juli 2026 räknas en lägenhet som medlemmen inte använder som permanentbostad som upplåten i andra hand. Folkbokföringen avgör inte, boendet gör det.
  3. Ingen är folkbokförd i lägenheten. Den kan stå tom, eller användas för korttidsuthyrning. Grannar, namn på dörren och annonser på nätet ger resten av bilden.

Folkbokföringen bevisar inte en olovlig uthyrning. Det är föreningen som ska visa att en upplåtelse skett, och det görs med en samlad bild: folkbokföring, vem som faktiskt bor där, namn på dörren, grannars iakttagelser, annonser. Skicka en rättelseanmaning först när bilden är tydlig, se artikeln om olovlig andrahandsuthyrning.

Personuppgifterna

Styrelsen får behandla uppgifter om vilka som bor i huset för att sköta föreningens förvaltning och följa bostadsrättslagen. Ta inte fram mer än vad kontrollen kräver, dokumentera varför avstämningen görs, och spara inte utdragen längre än ärendet pågår.

Se hur styrelser gör det i Hyria

20 minuter på Teams: ärendet från ansökan till signerat avtal, överblicken och hur olovlig uthyrning upptäcks.

Boka en demoÄr du medlem, inte styrelse? Skicka artikeln till din styrelse.

Frågor och svar

Måste hyresgästen folkbokföra sig i lägenheten?

Ja. Den som regelmässigt sover i lägenheten ska vara folkbokförd där, enligt folkbokföringslagen. Det gäller även vid andrahandsuthyrning och för inneboende.

Får styrelsen kräva att hyresgästen står c/o?

Nej. Skatteverket registrerar inga c/o-adresser i folkbokföringen, och styrelsen kan inte ställa krav som strider mot lagen.

Är fel folkbokföring bevis på olovlig uthyrning?

Nej, en indikation. Föreningen ska visa att en upplåtelse skett, och folkbokföringen är en del av underlaget tillsammans med vad som faktiskt syns i huset.

Får vi slå upp vem som är folkbokförd i vårt hus?

Ja, uppgifterna är offentliga och kan tas fram via upplysningstjänster eller förvaltaren. Behandla uppgifterna varsamt och bara för förvaltningens behov.

Medlemmen är folkbokförd i lägenheten men bor inte där, vad gäller?

Då är folkbokföringen fel, och sedan 1 juli 2026 räknas lägenheten som upplåten i andra hand om medlemmen inte använder den som permanentbostad. Styrelsen frågar medlemmen och ber om en ansökan.

Om textenSkriven av Hyria, som bygger styrelseverktyg för andrahandsuthyrning i bostadsrättsföreningar. Bygger på lagtext, förarbeten och källorna nedan. Uppdaterad 8 oktober 2026. Vägledning, inte juridisk rådgivning.