01Vilken lag som gäller
Hyr en privatperson ut sin egen bostadsrätt gäller lagen om uthyrning av egen bostad, privatuthyrningslagen, för den första uthyrningen. Den tillåter en kostnadsbaserad hyra, till skillnad från hyreslagens bruksvärdeshyra. Hyr medlemmen ut mer än en bostad gäller hyreslagen för den andra, och då gäller bruksvärdet.
02Så räknas hyran
Hyran får inte påtagligt överstiga summan av två delar:
| Del | Vad som ingår | Exempel |
|---|---|---|
| Kapitalkostnad | En skälig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde, oavsett om medlemmen har lån eller inte. Hyresnämnden har i praxis räknat med några procent | Marknadsvärde 3 000 000 kr × 4 procent = 120 000 kr per år, 10 000 kr per månad |
| Driftskostnader | Avgiften till föreningen, el, värme, bredband, hemförsäkring, slitage på möbler om lägenheten hyrs ut möblerad | 4 200 kr per månad |
| Hyra | Summan | 14 200 kr per månad |
Vilken avkastningsränta som är skälig avgörs av hyresnämnden i det enskilda fallet, och den har följt ränteläget. Räkna inte med en fast procentsats utan med att hyran ska kunna motiveras med kostnaderna.
03Vad hyresgästen kan göra
Anser hyresgästen att hyran är för hög kan hen ansöka hos hyresnämnden om att få den sänkt. Nämnden sätter då hyran för tiden framåt. Under privatuthyrningslagen betalas inte för mycket betald hyra tillbaka retroaktivt, till skillnad från hyreslagen. Hyresgästen har inte heller besittningsskydd, så uthyraren kan säga upp med tre månaders uppsägningstid.
04Varför styrelsen inte lägger sig i
Föreningen är inte part i andrahandsavtalet. Styrelsen får inte kräva att se hyran, inte sätta ett tak, och inte neka tillstånd för att hyran är hög. Hyresgästens skydd ligger i privatuthyrningslagen och hyresnämnden, inte hos styrelsen.
Det styrelsen kan göra är att informera. En medlem som sätter en hyra som inte kan motiveras riskerar en prövning och en sänkning, och det är i medlemmens intresse att veta det innan avtalet skrivs.